nya favoriter
Även om man inte kan tro det är det sommar. Jag har haft semester (läs, varit arbetslös/egen företagare) och hängt med där sambon varit. De senaste veckorna har vi bott i lägenheten i Västerås eftersom han arbetar där. Men nu är jag tillbaka! Imorgon ska jag äntligen jobba, och det var nog i sista sekunden. Jag håller helt på att krevera här i regnet och tristessen. En dag till och jag hade inte överlevt.
Förutom att ligga på soffan och se samtliga säsonger av unga mödrar Norge har jag hunnit fynda lite. Efter månader av letande hittade jag äntligen den perfekta whiskykaraffen för att matcha glasen makken fick i julklapp (ja, man får givetvis dricka hallonsaft ur dem ). På myrornas sprang jag också på en sockerströare, precis en sån som vi har i stugan och som varit en del av frukostbordet alla sommar de senaste 20 åren. Och fast man inte får ha socker på sina vattenmeloner (om man inte är hos farmor så klart) älskar jag den. För fem kronor fick jag nu en alldeles egen, och äntligen någonting att ställa på den förskräckliga kryddhyllan ovanför spisen.
Efter en sväng från vägen mellan Eskilstuna och Strängnäs med mamma i hennes nya Cab hittade vi en lada där de sålde indedningstidningar för 10 kronor styck. Mamma fick de med vitmånade möbler och lummiga trädgårdar och jag de med retro och danska trästolar. Också det ett lagom pris i min nuvarande ekonomiska situation.
Förutom att ligga på soffan och se samtliga säsonger av unga mödrar Norge har jag hunnit fynda lite. Efter månader av letande hittade jag äntligen den perfekta whiskykaraffen för att matcha glasen makken fick i julklapp (ja, man får givetvis dricka hallonsaft ur dem ). På myrornas sprang jag också på en sockerströare, precis en sån som vi har i stugan och som varit en del av frukostbordet alla sommar de senaste 20 åren. Och fast man inte får ha socker på sina vattenmeloner (om man inte är hos farmor så klart) älskar jag den. För fem kronor fick jag nu en alldeles egen, och äntligen någonting att ställa på den förskräckliga kryddhyllan ovanför spisen.
Efter en sväng från vägen mellan Eskilstuna och Strängnäs med mamma i hennes nya Cab hittade vi en lada där de sålde indedningstidningar för 10 kronor styck. Mamma fick de med vitmånade möbler och lummiga trädgårdar och jag de med retro och danska trästolar. Också det ett lagom pris i min nuvarande ekonomiska situation.
Sommar
Efter examen åkte jag med sambons familj till Grekland där vi spenderade en vecka med systrar, föräldrar och syskonbarn. Efter den här våren var det skönt att äntligen få koppla av. Annars är skolan nästan avslutad, jag väntar bara på resultat på examensarbetet. Den närmsta tiden kommer ägnas åt att söka jobb och arbeta med företaget. Givetvis har jag lite projekt på gång här hemma också. Till dess kan ni följa mig på Instragram: Sofiepetter och via länken hittar ni mina boards på pinterest.
Vi hörs!
Vi hörs!
Nostalgi
Jag är lycklig nog att bo i ett fint hus, byggt för nästan 70 år sedan. Mycket av det som fanns då är kvar. Stengolvet i badrummet, de självlysande strömbrytarna och piktogrammen om hur man ska slänga sina sopor i trapphuset. Jag kan leva med det fulrenoverade köket och plastmattan i hallen för häromdagen kom grannen in och hjälpte mig bära upp fina glasdörrar som stod gömda bakom ett kraftigt lager damm nere i källaren. De gled på fint på gångjärnen och rummet fick en helt annan känsla. Det tar mig tillbaka till farmors hus, där finrummet låg bakom stängda glasdörrar.
nu!
Det var varit motigt ett tag nu. Det är läskigt när tryggheten som heter skolan liksom rycks bort och man står där, vuxen, färdigutbildad och tom. Det verkar som de runt omkring vet var de ska, de får jobb, säger upp sina lägenheter och firar. Själv känner jag mig lite vilsen. Tänk om jag valt fel, tänk om jag inte vill det här. Tacka vet jag sambon som utgör en fast punkt i min tillvaro som jag kan klamra mig fast vid.
Men så! Idag dök det upp, drömjobbet. Det pirrar i magen. Jag vill! Jag vill! Jag kan. Givetvis, allting har ju pekat mot det här, sen den där praktiken på gymnasiet när jag kom hem efter tre 12 timmarsdagar och var säker. Det här vill jag göra. Och även om jag inte skulle få det så tror jag jag har bestämt mig. Jag är nog rätt ute trots allt.
Önska mig alla lycka till i världen nu!
Men så! Idag dök det upp, drömjobbet. Det pirrar i magen. Jag vill! Jag vill! Jag kan. Givetvis, allting har ju pekat mot det här, sen den där praktiken på gymnasiet när jag kom hem efter tre 12 timmarsdagar och var säker. Det här vill jag göra. Och även om jag inte skulle få det så tror jag jag har bestämt mig. Jag är nog rätt ute trots allt.
Önska mig alla lycka till i världen nu!
Examensfirande
Nu börjar det närma sig. Jag tar alldeles strax examen. Tre års slit är snart över. Igår firade vi med "klassen" med mingel och efterföljande middag. Det blev mycket internhumor i talen med rums- och illustratlörsskämt som vi textare inte förstod oss på, och inga textlärare dök upp men maten var god. Och jag fick superfina pompoms som bästa grannen pysslat ihop. Och mingelmaten gick åt!
Efter regn
Det har varit en tuff vecka. En riktigt skitvecka faktiskt. Men, när det ser ut så här utanför fönstret så kan jag inte annat än att se att nästa vecka blir en bra vecka! Tanden ska bort och sen drar vi på minisemester till sambons familj i Trondheim.
Malm makeover
Jag har ganska länge gått och retat mig på vårt sängbord, ett alldeles vanligt Malm från Ikea, som efter ett par år av trogen tjänst börjat flagna, bubbla sig och efter många frukostar och vattenglas blivit ganska repigt. Desutom är vårt sovrum fortfarande ganska opersonligt och tråkigt. Jag har funderat på att byta ut det, men de enda jag varit intresserade av har legat alldeles över min student-budget. Efter att grannarna klätt om sitt skrivbord med snyggt resultat bestämde vi oss för att prova samma sak. Nu är inte tålamod min starka sida, så lite bubbligt är det fortarande (jag vägrar lägga timmar på att slipa ikeamöbler!) men betydligt mindre slitet än förut.
Grannsamverkan!
Vi har just ätit middag. Sen kommer sötsugen, den där längtan efter efterätt. Jag går igenom skåpen, men ingenting av värde. Försöker muta sambon att promenera och köpa choklad, men ingen respons. Det blir en slät kopp kaffe ( som desutom tillagats i press för att filtren är slut och därför smakar bajs) och jag känner hur pmsen stegvis ökar för varje sockerlös minut som går.
Då får jag ett sms. Världens bästa grannar jag lekt påskhare. Vi får leta lite, och tanterna stirrade argt på oss bakom sina gardiner, men till sist hittade vi det. Och haleluja min kväll är räddad.
Färgkoordinerat godis i bingolottomuggar. Det är grannsamverkan när den fungerar som allra bäst!
Då får jag ett sms. Världens bästa grannar jag lekt påskhare. Vi får leta lite, och tanterna stirrade argt på oss bakom sina gardiner, men till sist hittade vi det. Och haleluja min kväll är räddad.
Färgkoordinerat godis i bingolottomuggar. Det är grannsamverkan när den fungerar som allra bäst!
För kärleken.
Idag fick vi finbrev på posten. Sambons syster ska gifta sig i sommar, och jag fick äran att göra inbjudningskorten. Det är alltid lite otäckt att skicka saker på tryck, speciellt när det är produkter man gjort åt någon annan. Det är inte alltid färger och format stämmer överens med bilden man har på skärmen och i huvudet (Vi har redan sett exempel på skrivare som skriver grönt fast de inte ska) men när korten äntligen kom blev det precis som jag tänkt mig. Övning verkar ge färdighet.
Jag hoppas absolut inte att sista gången jag får göra inbjudningar, så går du i giftastankar vet du vart du ska vända dig! Nu måste jag bara hitta en lämplig klänning.
Äntligen, en bra dag.
Efter att ha legat och sparkat på golvet och gråtit som en annan treåring de senaste dagarna har jag ryckt upp mig. Jag har äntlige fått min handledare och känner mig faktiskt inspirerad inför examenarbetet som börjar på måndag. Bara 10 veckor till. Sen är jag utbildad textdesigner. Helt fantastiskt sjukt. Jag har bokat en systemkamera också, så nu är det snart slut på halvtaskiga mobilbilder. Idag är en bra dag alltså, och hur firar man det bäst än med sovmorgon, jordgubbar och finkaffe?
Saker man kan tejpa.
Som min närmsta omgivning tydligt märkt, har jag upptäckt den alldeles fantastiska papperstejpen. Man kan tejpa allt! Igår visade jag att den går utmärkt att fästa tillfällig konst eller meddelanden med. Här är ytterligare användningsområden. Den sista ska dock på en enfärgad variant inom kort, rutorna gjorde sig inte riktigt på det runda, alldeles för asymetriska viset.
att gå med flödet
Som sagt, inspirationen, solen och kärleken spirar. Efter en intensiv dag framför indesign gav jag upp broschyr-layoutandet och övergick till ett mer privat skapande. Tänkte göra en glad gul prick att pryda min talelist ovanför arbetsplatsen med. Glad i hågen gick jag till skolan för att använda de stora, billiga skrivarna för att printa ut mitt mästerverk som var tänkt som en fin överraskning till ingenjörssambon. Han som om möjligt har ännu mer studier än mig och mina kamrater för tillfället. Det gick sådär, 100 procent yellow blev lite förvånande en fin pärongrön färg. Hoppas Sambon blir lika glad ändå. Och är inte papperstejp det bästa som hänt mänskligheten?
Då var det dags igen...
De senaste åren har jag bloggat, först på ljudligt.blogspot.com, senare på studentjävlar.se och under korta men intensiva perioder på Rawbar.se och dinmammaborinorge.blogspot.com. Sen gav jag upp. Inspirationen gav vika och jag gick ner i ett träsk där jag bara skrev forskningsrapporter och lättlästa myndighetstexter. Det har sin charm men jag har saknat det här. Våren gjorde intåg i min nya lägenhet och i min textsjäl. Jag öppnade fönstrerna och in strömmade inspiration och solljus, trots att min kropp värker från stressen kring det analkande examensarbetet i textdesign. Det är dags igen! Den här gången mindre musik och mer grafisk och gula pallar! Välkommen!
