nya favoriter

Även om man inte kan tro det är det sommar. Jag har haft semester (läs, varit arbetslös/egen företagare) och hängt med där sambon varit. De senaste veckorna har vi bott i lägenheten i Västerås eftersom han arbetar där. Men nu är jag tillbaka! Imorgon ska jag äntligen jobba, och det var nog i sista sekunden. Jag håller helt på att krevera här i regnet och tristessen. En dag till och jag hade inte överlevt.

Förutom att ligga på soffan och se samtliga säsonger av unga mödrar Norge har jag hunnit fynda lite. Efter månader av letande hittade jag äntligen den perfekta whiskykaraffen för att matcha glasen makken fick i julklapp (ja, man får givetvis dricka hallonsaft ur dem ). På myrornas sprang jag också på en sockerströare, precis en sån som vi har i stugan och som varit en del av frukostbordet alla sommar de senaste 20 åren. Och fast man inte får ha socker på sina vattenmeloner (om man inte är hos farmor så klart) älskar jag den. För fem kronor fick jag nu en alldeles egen, och äntligen någonting att ställa på den förskräckliga kryddhyllan ovanför spisen.

Efter en sväng från vägen mellan Eskilstuna och Strängnäs med mamma i hennes nya Cab hittade vi en lada där de sålde indedningstidningar för 10 kronor styck. Mamma fick de med vitmånade möbler och lummiga trädgårdar och jag de med retro och danska trästolar. Också det ett lagom pris i min nuvarande ekonomiska situation.
 
 
 

Sommar

Efter examen åkte jag med sambons familj till Grekland där vi spenderade en vecka med systrar, föräldrar och syskonbarn. Efter den här våren var det skönt att äntligen få koppla av. Annars är skolan nästan avslutad, jag väntar bara på resultat på examensarbetet. Den närmsta tiden kommer ägnas åt att söka jobb och arbeta med företaget. Givetvis har jag lite projekt på gång här hemma också. Till dess kan ni följa mig på Instragram: Sofiepetter och via länken hittar ni mina boards på pinterest.

Vi hörs!

Nostalgi

Jag är lycklig nog att bo i ett fint hus, byggt för nästan 70 år sedan. Mycket av det som fanns då är kvar. Stengolvet i badrummet, de självlysande strömbrytarna och piktogrammen om hur man ska slänga sina sopor i trapphuset. Jag kan leva med det fulrenoverade köket och plastmattan i hallen för häromdagen kom grannen in och hjälpte mig bära upp fina glasdörrar som stod gömda bakom ett kraftigt lager damm nere i källaren. De gled på fint på gångjärnen och rummet fick en helt annan känsla. Det tar mig tillbaka till farmors hus, där finrummet låg bakom stängda glasdörrar.

nu!

Det var varit motigt ett tag nu. Det är läskigt när tryggheten som heter skolan liksom rycks bort och man står där, vuxen, färdigutbildad och tom. Det verkar som de runt omkring vet var de ska, de får jobb, säger upp sina lägenheter och firar. Själv känner jag mig lite vilsen. Tänk om jag valt fel, tänk om jag inte vill det här. Tacka vet jag sambon som utgör en fast punkt i min tillvaro som jag kan klamra mig fast vid.

Men så! Idag dök det upp, drömjobbet. Det pirrar i magen. Jag vill! Jag vill! Jag kan. Givetvis, allting har ju pekat mot det här, sen den där praktiken på gymnasiet när jag kom hem efter tre 12 timmarsdagar och var säker. Det här vill jag göra. Och även om jag inte skulle få det så tror jag jag har bestämt mig. Jag är nog rätt ute trots allt.

Önska mig alla lycka till i världen nu!

Examensfirande

Nu börjar det närma sig. Jag tar alldeles strax examen. Tre års slit är snart över. Igår firade vi med "klassen" med mingel och efterföljande middag. Det blev mycket internhumor i talen med rums- och illustratlörsskämt som vi textare inte förstod oss på, och inga textlärare dök upp men maten var god. Och jag fick superfina pompoms som bästa grannen pysslat ihop.  Och mingelmaten gick åt!

Efter regn


Det har varit en tuff vecka. En riktigt skitvecka faktiskt. Men, när det ser ut så här utanför fönstret så kan jag inte annat än att se att nästa vecka blir en bra vecka! Tanden ska bort och sen drar vi på minisemester till sambons familj i Trondheim.

Malm makeover

Jag har ganska länge gått och retat mig på vårt sängbord, ett alldeles vanligt Malm från Ikea, som efter ett par år av trogen tjänst börjat flagna, bubbla sig och efter många frukostar och vattenglas blivit ganska repigt. Desutom är vårt sovrum fortfarande ganska opersonligt och tråkigt. Jag har funderat på att byta ut det, men de enda jag varit intresserade av har legat alldeles över min student-budget. Efter att grannarna klätt om sitt skrivbord med snyggt resultat bestämde vi oss för att prova samma sak. Nu är inte tålamod min starka sida, så lite bubbligt är det fortarande (jag vägrar lägga timmar på att slipa ikeamöbler!) men betydligt mindre slitet än förut.





23

I helgen fyllde jag år. Jag blev 23 och firades med frukost på sängen och tända ljus, famij från jönköping och Göteborg och kvällen avslutades med att bästa vännerna.  Jag fick gula paket, mängder av krämer, oljor, ansiktsmasker och scrubb som jag kan ha nu när badrummet äntligen är iordninggjort. Alla presenter var genomtänkta och jag blev så himla glad. Fast gladast blev jag helt klart för lampan jag fick av världens bästa pojkvän. Den passar perfekt, är precis sådär färgglad som jag vill ha det. Och eftersom jag vet att han bara köpte den för min skull, gör det mig extra happy!

recycle design

Den lampan är föresten inte den enda jag gjort. I höstas läste jag kursen recycle design, och en av uppgifterna var att designa en lampa av ett återvunnet material. Nuförtiden lyser den inte så mycket längre, men den passar fint i hålet i vår bokhylla. Ovanför bor mina djur, som är en del av mitt nästa stora projekt.  ( det som kommer efter att jag tagit tag i att börja redigera mina foton, nu när jag fått min nya kamera)


för regniga dagar.



Det där med att pyssla och fixa går lite i vågor. Ena dagen är jag superinspirerad och nästa dricker jag mest te och tänker på allt jag skulle kunna göra, om jag bara orkade. Drömmer om bättre väder, en ballkong eller nya, hela persienner. Här uppe i Eskilstuna regnar det, och det hade varit perfekt att ta fram penslarna och limpistolen. Men frågan är hur jag ska toppa min största succé hitills. Den fantastiska lampan jag gjorde av kaffefiler. En bra guide finns här om du skulle vilja göra en själv.

Grannsamverkan!

Vi har just ätit middag. Sen kommer sötsugen, den där längtan efter efterätt. Jag går igenom skåpen, men ingenting av värde. Försöker muta sambon att promenera och köpa choklad, men ingen respons. Det blir en slät kopp kaffe ( som desutom tillagats i press för att filtren är slut och därför smakar bajs) och jag känner hur pmsen stegvis ökar för varje sockerlös minut som går.

Då får jag ett sms. Världens bästa grannar jag lekt påskhare. Vi får leta lite, och tanterna stirrade argt på oss bakom sina gardiner, men till sist hittade vi det. Och haleluja min kväll är räddad.






Färgkoordinerat godis i bingolottomuggar. Det är grannsamverkan när den fungerar som allra bäst!

Dagens dos av gult


Inte Okej.


Mer okej.


Vi hade för lite gula saker hemma. Och vi behövde någonstans att hänga alla kläder som alltid "råkar" hamna på den finfina cykeln som står i sovrummet.

Den där cykeln var en egentligen av anledningarna till att jag ville flytta. Efter att den tagit upp mer än halva hallen i över ett år såg jag fram emot att ha den i ett förråd, långt från vitmålade väggar och finstickade koftor. Men, vad gör man inte för kärleken? Jag börjar nästan tycka om den lite, jag inte tänka mig ett sovrum utan en oljig mountainbike.


Ikeahack


De senaste veckorna har jag som sagt haft så mycket att göra att jag legat gråtandes i fosterställning. Slutet närmar sig och veckorna bara försvinner bakom mig. Det är då mitt sug kommer, då vill jag måla, tejpa och limma. Och vår nya lägenhet har så mycket potential! Den är som en 50 kvadrat stor omålad kanvas som bara väntar på att jag ska limma upp plastfigurer och trekanter på den.

Eftersom x-jobbet börjar på måndag kommer det nog bli en hel del att visa upp här framöver. Igår fick jag också min nya kamera, så förhoppningsvis ska jag hinna lära mig fotografera mina alster också. Mycket  färg kommer det bli, grafiska mönster och plastfigurer. Den fula Ikeapallen bekväm var först ut att bli gul.

För kärleken.



Idag fick vi finbrev på posten. Sambons syster ska gifta sig i sommar, och jag fick äran att göra inbjudningskorten. Det är alltid lite otäckt att skicka saker på tryck, speciellt när det är produkter man gjort åt någon annan. Det är inte alltid färger och format stämmer överens med bilden man har på skärmen och i huvudet (Vi har redan sett exempel på skrivare som skriver grönt fast de inte ska) men när korten äntligen kom blev det precis som jag tänkt mig. Övning verkar ge färdighet.

Jag hoppas absolut inte att sista gången jag får göra inbjudningar, så går du i giftastankar vet du vart du ska vända dig! Nu måste jag bara hitta en lämplig klänning.


Äntligen, en bra dag.


Efter att ha legat och sparkat på golvet och gråtit som en annan treåring de senaste dagarna har jag ryckt upp mig. Jag har äntlige fått min handledare och känner mig faktiskt inspirerad inför examenarbetet som börjar på måndag. Bara 10 veckor till. Sen är jag utbildad textdesigner. Helt fantastiskt sjukt. Jag har bokat en systemkamera också, så nu är det snart slut på halvtaskiga mobilbilder. Idag är en bra dag alltså, och hur firar man det bäst än med sovmorgon, jordgubbar och finkaffe?

Om

Min profilbild

Sofie

Våren 2012 är den gula våren. Det känner jag på mig. Student. Sambo. Smålänning och för tillfället Sörmlandsbo. Driver sedan 2011 en enskild firma inom text och grafisk formgivning, så det blir en del grafiskt, en del text och en del gula saker. Och tejp, givetvis.

RSS 2.0