nu!
Det var varit motigt ett tag nu. Det är läskigt när tryggheten som heter skolan liksom rycks bort och man står där, vuxen, färdigutbildad och tom. Det verkar som de runt omkring vet var de ska, de får jobb, säger upp sina lägenheter och firar. Själv känner jag mig lite vilsen. Tänk om jag valt fel, tänk om jag inte vill det här. Tacka vet jag sambon som utgör en fast punkt i min tillvaro som jag kan klamra mig fast vid.
Men så! Idag dök det upp, drömjobbet. Det pirrar i magen. Jag vill! Jag vill! Jag kan. Givetvis, allting har ju pekat mot det här, sen den där praktiken på gymnasiet när jag kom hem efter tre 12 timmarsdagar och var säker. Det här vill jag göra. Och även om jag inte skulle få det så tror jag jag har bestämt mig. Jag är nog rätt ute trots allt.
Önska mig alla lycka till i världen nu!
Men så! Idag dök det upp, drömjobbet. Det pirrar i magen. Jag vill! Jag vill! Jag kan. Givetvis, allting har ju pekat mot det här, sen den där praktiken på gymnasiet när jag kom hem efter tre 12 timmarsdagar och var säker. Det här vill jag göra. Och även om jag inte skulle få det så tror jag jag har bestämt mig. Jag är nog rätt ute trots allt.
Önska mig alla lycka till i världen nu!
Examensfirande
Nu börjar det närma sig. Jag tar alldeles strax examen. Tre års slit är snart över. Igår firade vi med "klassen" med mingel och efterföljande middag. Det blev mycket internhumor i talen med rums- och illustratlörsskämt som vi textare inte förstod oss på, och inga textlärare dök upp men maten var god. Och jag fick superfina pompoms som bästa grannen pysslat ihop. Och mingelmaten gick åt!
